Har mött en kvinna på jobbet, en sjuk kvinna som förlorat sitt tal men pratar med pektavla. Idag när jag sa hej då till henne ( hon är inte kvar mitt nästa jobbpass " så pekar hon på tavlan " du är min ängel" kan säga att de smög sig fram en tår både på henne och mig! Denna kvinna är en riktig kämpe och jag är så glad att jag kunnat göra hennes sjukhus vistelse så bra som möjligt! Det där lilla extra.

Känner mig dock själv som en urvriden disktrasa, en sunkig sur disktrasa! Att ge 100 på jobbet 100 som mamma och 100 som fru 100 som kock städtant tvättant hundrastare m,m är ap jobbigt!
Några veckor till sen är det semester! Så det är väl bara att stå ut! Men då är den stora frågan om jag vill ha det såhär till hösten!? Är det rätt att det ska kännas såhär!